Definition

Dröjsmålsränta är en avgift som du får betala för att du är försenad med en betalning. Syftet med dröjsmålsränta är att man ska motverka försenade betalningar, som leder till inkomstbortfall och merarbete för säljaren, till exempel i form av att behöva skicka påminnelse. Det kan till exempel handla om förseningar på företagets lån.

Är dröjsmålsränta lagstadgad?

Ja, dröjsmålsräntan är reglerad i räntelagen och är bestämts till referensräntan plus 8%-enheter. Referensräntan fastställs av Sveriges Riksbank en gång om året och den nuvarande referensräntan kan du se här.

Om referensräntan t.ex. skulle vara 1%, så skulle du kunna ta ut dröjsmålsränta med 1% + 8% = 9%.

Procentenheterna är angivna i årlig effektiv ränta. Se räkneexempel nedan.

Dröjsmålsränta dispositiv

Dröjsmålsräntan är enligt lag dispositiv, vilket innebär att ovan nämnda lagrum gäller om inget annat anges. Det vill säga att du kan ta ut så mycket du vill i dröjsmålsränta som du vill. Om den däremot är orimligt hög så kan den ogiltigförklaras om du någon gång skulle hamna i tvistemål.

Även förfallodatumet är dispositivt enligt räntelagen, som anger att man får lov att ta ut en dröjsmålsränta först 30 dagar efter att fakturan har skickats till kunden.

Räkneexempel för dröjsmålsränta

Dröjsmålsräntan kan räknas ut med följande formel:

(Fakturabelopp inkl. moms * (referensränta + dröjsmålsränta) * antal dagar försenade ) / 365 = dröjsmålsränta i kronor

Om en faktura med fakturabelopp på 10 000 kr (inkl. moms) är försenad med 10 dagar, och referensräntan är 1%, så gäller följande beräkning för dröjsmålsräntan:

(10 000 * (1% + 8%) * 10) / 365 = 25 kronor

Betalningspåminnelse

Utöver dröjsmålsräntan kan säljaren också kräva en betalningspåminnelse från kunden som är försenad med betalningen. Till skillnad från dröjsmålsräntan är påminnelseavgiften en fast avgift på 60 kronor mot privatpersoner (läs om påminnelseavgift för företag nedan). Om inkassokrav skickas så kan du ta ut 180 kronor, och 170 kronor om du behöver upprätta en amorteringsplan.

I såna fall ska kunden som är försenad med sin betalning betala både dröjsmålsräntan och påminnelseavgiften.

Förseningsavgifter för företag

Om du har företag som kund kan du kräva upp till 450 kronor i ersättning istället för 60, 180, eller 170 kronor. Denna avgift får tas ut av företag, myndigheter eller organisationer - inte av privatpersoner.

För att kräva avgiften mot företag behövs ingen information på fakturan eller tidigare information. Denna avgiften gäller dock endast om du också har rätt att ta ut en dröjsmålsränta.

Att tänka på vid dröjsmålsränta

Undvik dröjsmålsräntan

Om du vet att du kommer att bli försenad med en betalning så kan du ta kontakt med säljaren och be om uppskov med betalning, så att du slipper betala eventuella förseningsavgifter och dröjsmålsränta.

Det ligger förstås i säljarens intresse att få betalt för sin faktura. Därför är de öppna till att höra på lösningar. Exempelvis kan en amorteringsplan vara ett alternativ om en kund har svårt att betala just nu.

Goda kundrelationer i fokus

Även om du som säljare kan bli frustrerad över att dina kunder är försenade med betalningar, så kan en alltför ovarsam behandling av ärendet leda till att relationen med kund försämras. Detta kan i sin tur leda till mindre intäkter i längden.

Därför kan du ta upp dialogen med kund i första hand, innan du bestämmer dig för att lägga på dröjsmålsränta och förseningsavgifter.

Medvetna förseningar

Som vi såg i räkneexemplet ovan så uppgår inte dröjsmålsräntan alltid upp till ett större belopp. Därför kan företag medvetet bli försenade med betalningar så att de exempelvis själva kan förbättra sin likviditet. Detta är vanligare för större företag - för mindre företag kan det vara mindre lönsamt.