Räkenskapsår
Skriven av: Carsten Leth
Senaste uppdatering: 20 maj 2024
Vad är ett räkenskapsår?
Ett räkenskapsår är den period som används för att sammanfatta och rapportera företagets ekonomiska resultat. Ett normalt räkenskapsår är 12 månader och det är för denna period företaget upprättar sitt bokslut eller sin årsredovisning. Genom att sammanställa sin ekonomi kan företag göra jämförelser över tid och få en förståelse för företagets ekonomiska utveckling och prestation.
Räkenskapsåret kan följa kalenderåret och sträcka sig från 1 januari till 31 december. För följande bolagsformer är det ett krav att följa kalenderåret:
- Enskilda näringsidkare
- Samfällighetsförvaltande juridiska personer
- Handelsbolag där fysisk person beskattas för hela eller delar av företagets inkomst
Det finns för andra bolagsformer alternativa varianter av räkenskapsåret: förlängt- eller förkortat räkenskapsår.
Förlängt räkenskapsår
Ett förlängt räkenskapsår är längre än 12 månader, men maximalt 18 månader. Det används ofta för att synkronisera företagets räkenskapsår med kalenderåret. Exempel är nystartade företag som grundats i mitten/slutet på kalenderåret och därför vill ha sitt första räkenskapsår som en längre period. Det kan också finnas strategiska fördelar med ett förlängt räkenskapsår, exempelvis företag med tydliga säsongsmässiga fluktuationer som vill anpassa räkenskapsåret efter säsongens cykler.
Förkortat räkenskapsår
Ett förkortat räkenskapsår är kortare än 12 månader och precis som förlängt räkenskapsår används det ofta av nystartade företag som vill synkronisera sitt räkenskapsår med kalenderåret eller av andra strategiska anledningar.
Brutet räkenskapsår
När räkenskapsåret inte följer kalenderåret kallas det för brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår måste börja första datumet i månaden, pågå i 12 månader framåt och avslutas sista dagen i den avslutande månaden. Vilka månader det är kan du välja själv. Ett brutet räkenskapsår kan exempelvis pågå mellan 1 juni och 31 maj.
I princip får alla bolag och föreningar som inte räknades upp tidigare ha brutet räkenskapsår. Till exempel kan aktiebolag, ideella föreningar och handelsbolag välja att ha det. Är företaget nystartat krävs inte att du söker tillstånd hos Skatteverket för att få ha brutet räkenskapsår. Däremot är det i de flesta fall ett krav att ansöka om du vill byta till brutet räkenskapsår när du inte haft det tidigare.