Lånebarometern för företag

Att vi behöver låna pengar för att kunna göra investeringar skiljer sig inte mycket åt vare sig man är en privatperson eller ett företag. Som marknadsplats för företagsfinansering har vi på Krea valt att kolla närmare på det senare – för hur ser låneläget egentligen ut för svenska företag?

Med stora svängningar i omvärlden som påverkat såväl makro- som mikroekonomin de senaste åren ville vi kartlägga lånemarknaden för företag för att göra det mer transparent och lättbegripligt. Vilka har påverkats mest? Spelar det någon roll vilken geografisk placering man har eller vilken bransch man tillhör? I Lånebarometern för företag hoppas vi att du får med dig värdefulla insikter som kan bidra till mer faktabaserade diskussioner samt bättre beslutsfattande.

Huvudsakliga insikter

Geografiska insikter

• De senaste 5 åren har godkännandegraden för företagslån sjunkit oberoende vilken UC-riskklass eller län företagen tillhör
• Majoriteten av företag som ansöker om lån får beviljade lån
• Norrländska länen toppar listan över vart det är lättast att få företagslån
  • Norrbotten är det län som det är lättast att få beviljat företagslån i
• Företag med en sämre UC-riskklass påverkas i större grad av vilken geografisk tillhörighet de har
• En hög (bättre) UC-riskklass korrelerar inte alltid med hög godkännandegrad
  • Kronoberg, Västerbotten och Västernorrland straffas med låg godkännandegrad trots hög UC-riskklass
  • Blekinge och Örebro belönas med hög godkännandegrad trots låg UC-riskklass

Branschinsikter

• Byggföretag löper allt större risk att få avslag på sin låneansökan – oavsett UC-riskklass
• Restauranger är mest benägna att ansöka om lån
• Större risk för restauranger med låg kreditvärdighet att få avslag 2023 än under covid-19
• Fördubblad ränta mot Q4 2022 för byggföretag med bättre UC-riskklass
• Räntan fortsatt relativt stabil för företag med sämre UC-riskklass under 2023

Information om UC-riskklasser

UC-riskklasser (även kallat UC-score) är en klassificeringsskala som används av Upplysningscentralen AB (UC AB) för att bedöma kreditvärdigheten hos företag. Riskklasserna hjälper kreditgivare och andra intressenter att få en indikation på hur riskfyllt det är att bevilja kredit eller göra affärer med ett specifikt företag. Läs mer om UC-riskklasser i slutet av rapporten.

Vad betyder indexerad ränta?

Indexerad ränta betyder att den faktiska räntan är räknat om till ett indexvärde där första perioden får startvärdet 100. Man kan då enkelt jämföra de följande datapunkten i grafen relativt till startpunkten. Om en punkt i grafen t.ex. har värdet 90 betyder det att räntan var 10% mindre jämfört med den första perioden.

Hur har vi tagit fram de indexerade räntorna?

Som nämnt ovan så tas den indexerade räntan fram genom att ge den första perioden startvärdet 100. Alla andra datapunkter får därefter ett indexvärde som är relativt till startperioden.

Om vi t.ex. kollar på ränteläget per år för byggbranschen mellan perioden 2019-2023 så skulle räntan under 2019 få startvärdet 100. De efterföljande åren får då ett indexvärde som är relativt till 2019. Om räntan under 2020 var lägre än räntan 2019 så kommer indexvärdet för 2020 också vara under 100.

Hur skiljer sig möjligheten att få företagslån geografiskt?

Oavsett vad det gäller så kan man nästan alltid se skillnader beroende på var i Sverige man bor – hur ens möjligheter till att få företagslån ser ut avviker inte från den sanningen.

I denna del av Lånebarometern djupdyker vi i data för företagslån utifrån län, men först presenteras en översikt av hur det sett ut över tid rent generellt i Sverige.

Godkännandegraden för företagslån sjunker i Sverige

Data insamlat mellan Q4 2021 t.o.m. Q1 2023.

Vi kan se att andelen företag som får godkänt lån i Sverige ("godkännandagraden") har sen Q4 2021 sjunkit med 18 procentenheter.

Data insamlat mellan 2019 t.o.m. Q2 2023. Datan är uppdelad efter vilken UC-riskklass företagen har för att ge en mer tydlig bild av godkännandegraden för respektive hög- och lågrisk företag.

Sen 2019 kan vi se en nedåtgående trend för godkännandegraden för företagslån, oberoende av vilken UC-riskklass man tillhör. De senaste 5 åren har godkännandegraden gått ned med 17,1 procentenheter för företag som ligger i den bättre UC-klassen 3-5. Företag som istället tillhör den sämre UC-klassen 1-2 ser en minskning med hela 28,7 procentenheter.

• 17,1 procentenheter minskad godkännandegrad för företag med 3-5 i UC-riskklass.
• 28,7 procentenheter minskad godkännandegrad för företag med 1-2 i UC-riskklass.

Norrbotten toppar listan över högst godkännandegrad för företagslån

I listan över högst godkännandegrad för företagslån finner vi tre norrländska län i topp fem – Norrbotten (första plats), Jämtland (andra plats) och Västerbotten (fjärde plats). Stockholm tar sig in på en tredjeplats och Västmanland ligger tätt efter Västerbotten där marginalen avgör, endast 0,1 procentenhet skiljer dem åt.

I botten av listan hittar vi Västernorrland (62,1%) som har den lägsta godkännandegraden av Sveriges 21 län.

• 12,8 procentenheter är den totala skillnaden mellan det län med absolut högst godkännandegrad jämfört med det län med lägst godkännandegrad.

Inget av länen faller dock under 50-procentsgränsen, vilket betyder att majoriteten av företagen kan få ett “ja” på sin låneansökan. Något som kan vara betryggande att veta för våra svenska företag.

Den genomsnittliga godkännandegraden har beräknats utifrån alla låneansökningar per län under perioden 2019-2023.

Östergötland har absolut störst skillnad i godkännandegrad mellan UC-riskklasser för företagslån

Östgötska företag med låg UC-riskklass har knappt hälften så hög chans att få företagslån som företag med hög UC-riskklass. Även e-handelsmeckat Kalmar ligger på en förhållandevis stor skillnad i godkännandegrad mellan UC-klasserna och följs tätt av Uppsala som bara har 0,14 procentenheter mindre skillnad.

Sju av länen ligger på en skillnad lägre än 30 procentenheter. I toppen hittar vi Norrbotten som ligger hela 1,4 procentenheter lägre än Västmanland som kommer in på en andra plats.

Jämför man Östergötland (som ligger sist i listan) med Norrbotten (som ligger först i listan) så ser vi att den största skillnaden ligger i att företag i Östergötland som har en sämre UC-riskklass också har betydligt lägre godkännandegrad än samma UC-riskklass i Norrbotten. Det är alltså primärt företag med sämre UC-riskklass som drabbas av vart i landet de befinner sig.

Tabellen representerar länens genomsnittliga godkännandegrad mellan riskklasserna över tidsperioden 2019 – 2023.

Hur ser den finansiella hälsan ut bland svenska företag?

Kollar vi på den genomsnittliga UC-riskklassen för Sveriges företag – oberoende bransch och län – så ligger den på 2,58. Skalan över UC-riskklasser sträcker sig mellan 1-5 där en högre siffra indikerar en bättre UC. Med andra ord ligger genomsnittet för de svenska företagen i mitten av skalan.

Kronoberg i toppen över bästa UC-riskklass – Örebro sämst i klassen

Kollar vi på det genomsnittliga UC-scoret för företag per län så presterar Kronobergs län absolut bäst med ett UC-score på 2,95. Relativt tätt efter kommer Västerbotten medan Norrbotten ramlar in på en tredjeplats. Stockholm ligger på en fjärdeplats med 2,69 i UC-score i genomsnitt.

UC-scoret är ett genomsnitt av alla ansökande företag per län under perioden 2019-2023.

Kronoberg straffas med relativt låg godkännandegrad medan Blekinge belönas med relativt hög godkännandegrad

Län som straffas med låg godkännandegrad trots relativt bra UC-riskklass:

• Kronoberg (UC-riskklass 2,95; godkännandegrad 65,5%)
• Västerbotten (UC-riskklass 2,86; godkännandegrad 70,3%)
• Västernorrland (UC-riskklass 2,66; godkännandegrad 62,1%)

Län som belönas med hög godkännandegrad trots relativt sämre UC-riskklass:

• Blekinge (UC-riskklass 2,41; godkännandegrad 68,2%)
• Ôrebro (UC-riskklass 2,27; godkännandegrad 64%)

Som tabellen nedan visar så har Örebro den lägsta kreditkvaliteten bland företagen som ansökt om lån. Detta förklarar delvis varför de också kan se en lägre godkännandegrad.

Tabellen visar vilken genomsnittlig UC-riskklass och godkännandegrad respektive län har. Data hämtad mellan 2019-2023.

Nedan har vi valt att visualisera datan i tabellen här ovan för att se vilka län som straffas eller belönas med låg respektive hög godkännandegrad sett till deras UC-riskklass. Alla företag som ligger långt över linjen straffas och alla som ligger långt under linjer får en positiv behandling (i form av godkännandegrad).

Grafen visar vilka län som sticker ut i både positiv- och negativ bemärkelse när man ser till länets UC-riskklass och godkännandegrad. Linjen (“regressionslinjen”) visar sambandet mellan de två faktorerna: UC-riskklass och godkännandegrad.

Hur skiljer sig möjligheten att få företagslån sett till branscher?

I det här avsnittet kollar vi på hur godkännandegraden för företagslån ser ut sett till vilken bransch man tillhör samt hur räntan varierar beroende på branschtillhörighet. Vi har valt att begränsa oss till de branscher som ansöker mest om företagslån och jämföra dem med varandra.

Branscherna som toppar låneansökningarna

Fyra branscher toppar ansökningarna om företagslån i Sverige, bygg-, restaurang-, handel- och transportbranschen. Av alla låneansökningar som kommit in till Krea under Q4 2018-Q2 2023 är handel den bransch som står för flest ansökningar, troligtvis för att företag i Sverige som är registrerade under handel utgör en större del än övriga branscher. Enligt statistik från SCB står handel för tio procent av alla registrerade företag i Sverige, byggbranschen utgör nio procent och transport och restaurang endast tre procent vardera.

Branschfördelning av låneansökningar via Krea mellan Q4 2018 och Q2 2023

Restauranger är mest benägna att ansöka om lån

Även om handel dominerar låneansökningarna hos Krea så är restauranger nästan dubbelt så benägna att ansöka om lån som bygg och handel. I diagrammet nedan ser vi hur fördelningen ser ut i respektive bransch och kan jämföra branscherna med varandra. 2,32% av alla restauranger i Sverige har ansökt om lån hos Krea under 2022 jämfört med 1,12% av byggföretag och 1,25% av företag som verkar inom handel.

Orsaken bakom att restauranger har ett större behov av externt kapital kan vara flera olika skäl, till exempel:

• Investering i utrustning, inventarier, renoveringar och liknande
• Rörelsekapital för att hantera löpande kostnader som löner, hyra, inköp av råvaror och andra driftskostnader
• Expansion och tillväxt: Många restaurangägare strävar efter att expandera sin verksamhet genom att öppna nya platser eller utöka befintliga

Procentandelen är uträknad genom att dela antalet ansökningar som kommit in till Krea under 2022 och totala mängden företag i respektive bransch i Sverige.

Allt svårare för svenska företagare att få lån

Vi ser en tydlig nedåtgående trend för godkännandegraden på låneansökningar från svenska företagare. Oavsett vilken UC-riskklass man tillhör så pekar godkännande graden nedåt sedan slutet på 2021. Den nedåtgående trenden är mest signifikant för företag med sämre kreditvärdighet.

Byggföretag löper allt större risk att få avslag på sin låneansökan – oavsett UC-riskklass

Särskilt byggföretag sticker ut – under Q1 2023 så når byggföretag med god kreditvärdighet en ny all-time-low, där bara 72 procent av de som ansöker om företagslån får godkänt, en signifikant minskning från toppen på 100 procent.

Mer om: Företagslån bygg

Större risk för restauranger med låg kreditvärdighet att få avslag än under covid-19

I samband med Covid-19 i Q3 2020 så låg godkännande graden för restauranger med UC-score 1-2 som ansökte om lån på 44 procent. En anmärkningsvärt låg nivå om man jämför med innan pandemin, i Q4 2019 fick hela 76 procent av restauranger med ett UC-score på mellan 1-2 godkänt på sin ansökan. Jämför vi med Q1 2023 så får endast 26,4 procent i samma riskklass godkänt.

Mer om: Företagslån för restaurang

Transportbranschen är mest motståndskraftig

Ihop med stabiliserade bränslepriser ser vi att transport är den bransch som håller sig mest motståndskraftig till det aktuella finansiella läget. Den nedåtgående trenden vi ser för godkännandegraden inom övriga branscher är inte lika tydlig. Under 2023 fortsätter den ligga på omkring 50 procent för transportföretag med låg kreditvärdighet respektive 75 procent för transportföretag med god kreditvärdighet.

Mer om: Företagslån för transportföretag

Utveckling av godkännandegraden per bransch för låneansökningar via Krea under Q3 2019 - Q1 2023 från företag med ett UC-score mellan 1-2.

Utveckling av godkännandegraden per bransch för låneansökningar via Krea under Q3 2019 - Q1 2023 från företag med ett UC-score mellan 3-5.

Hur ser ränteläget ut per bransch?

Räntenivåerna stiger även för småföretagare, sedan Q4 2021 ser vi en ränteökning med 34 procent för alla branscher oavsett UC-score.

Fördubblad ränta mot Q4 2022 för byggföretag med bättre UC-score (3-5)

I en pågående byggkris är långivare allt mer försiktiga med att ge ut lån till byggföretag, oavsett företagets ekonomiska situation. Det speglas även i den genomsnittliga räntan som under det senaste året har fördubblats för byggföretag med god kreditvärdighet.

Räntan över tid per bransch indexerad till 100 för företag som ansökt om företagslån via Krea mellan Q4 2019 och Q2 2023 och med ett UC score på mellan 3-5.

Räntan förblir relativt stabil för företag med sämre UC-score (1-2)

Kollar vi på företag med ett UC-score på mellan 1-2, det vill säga företag som anses ha låg kreditvärdighet, ser vi inte samma utveckling som för företag med god kreditvärdighet. Här ser vi istället att den genomsnittliga räntan för flera branscher i stället är stort sett oförändrat under 2023. Den branschen som erbjuds bäst ränta är transport med en indexerad ränta på 91.

Räntan över tid per bransch indexerad till 100 för företag som ansökt om företagslån via Krea mellan Q4 2019 och Q2 2023 och med ett UC score på mellan 1-2.

Om Kreas Lånebarometer

Genom sin speciella position som marknadsplats för finansiering har Krea tillgång till data på bland annat efterfrågan av lån inom olika segment samt långivarnas godkännegrad. Eftersom att Krea har Sveriges största nätverk av banker och andra långivare samt företagskunder inom alla branscher och riskklasser, ger datan en mycket representativ bild av den generella lånemarknaden.

I Lånebarometern tar vi fram relevanta insikter om lånemarknaden för små- och medelstora företag i Sverige. Syftet är att bidra till en bättre transparens i marknaden samt att ge insikter till olika intressenter. Vårt mål är att främja faktabaserad diskussion och bättre beslutsfattande.

Ni är varmt välkomna att använda data från vår rapport. Referera gärna tillbaka till oss som källa. Om ni vill ha mer material eller har frågor kring rapporten refererar vi er till Carsten Leth, CCO på Krea.

Metodologi

Analysen är baserad på 15 407 låneansökningar hos Krea under perioden 2018-2023. Företagen är aktiebolag och enskilda firmor i Sverige. Därefter har vi kollat på specifika metriker i datasetet för att få fram insikterna som presenteras ovan. Detta inkluderar UC-riskklass, branschtillhörighet, geografisk placering samt godkännandegrad.

Mer information om UC-riskklasser

Vad är en bra respektive sämre UC-riskklass?

UC använder en femgradig riskklassningsskala, där varje riskklass representerar en viss nivå av kreditrisk. Här är en översikt över UC:s fem riskklasser:

• Riskklass 5 (lägsta risknivån): företag i denna riskklass anses ha mycket låg risk för betalningsproblem och bedöms vara mycket kreditvärdiga
• Riskklass 4 (låg risknivå): företag i denna riskklass bedöms ha låg risk för betalningsproblem och anses vara kreditvärdiga
• Riskklass 3 (måttlig risknivå): företag i denna riskklass har en något högre risk för betalningsproblem jämfört med riskklass 1 och 2, men bedöms fortfarande vara acceptabelt kreditvärdiga
• Riskklass 2 (hög risknivå): företag i denna riskklass bedöms ha betydligt högre risk för betalningsproblem och anses vara mindre kreditvärdiga
• Riskklass 1 (högsta risknivån): företag i denna riskklass anses ha mycket hög risk för betalningsproblem och bedöms vara minst kreditvärdiga

En högre siffra indikerar alltså en bättre UC-riskklass och en lägre siffra indikerar en sämre UC-riskklass. Om ett företag till exempel har mellan 3-5 i UC-riskklass så anses de ha ett bättre UC-score.

Hur har vi sammanställt UC-riskklasserna?

UC-riskklassen per län och bransch är ett genomsnitt av den individuella UC-riskklassen för alla ansökande företag som tillhör den specifika gruppen under perioden 2019-2023.

Vilka branscher har generellt sett en lägre UC-riskklass?

Nedan har vi på Krea kommenterat de olika branscherna och hur de generellt brukar stå sig när det gäller UC-riskklasser. Det är viktigt att komma ihåg att risknivåerna kan variera över tiden och påverkas av olika faktorer. Detta inkluderar den allmänna ekonomiska situationen, regelverk och branschspecifika förhållanden. UC:s riskklassning är inte endast baserad på bransch, utan även på individuella företags ekonomiska förhållanden och historik.

Bygg- och anläggningsbranschen

Byggsektorn kan vara förknippad med högre kreditrisk på grund av stora projekt, betalningsproblem mellan entreprenörer och underentreprenörer, samt känslighet för konjunktursvängningar.

Hotell- och restaurangbranschen

Denna bransch är känd för att ha högre omsättningsvariationer, säsongsbetonade intäkter och en högre andel småföretag. Detta kan öka risken för betalningssvårigheter.

Handeln med konsumentvaror

Företag inom detaljhandeln och e-handeln kan vara föremål för ökad konkurrens, priskrig och marginella vinster, vilket kan bidra till en högre risknivå.

Transport- och logistikbranschen

Branscher som transport, spedition och logistik kan vara beroende av höga investeringar i fordon och utrustning samt kan ha volatilitet i bränslepriser. Detta kan öka riskexponeringen för företag inom denna sektor.

Om Krea

Krea är Sveriges oberoende finansieringstjänst för företag. Krea löser finansiering med bästa möjliga villkor genom att konkurrensutsätta banker och andra långivare. Tjänsten är kostnadsfri och det är aldrig bindande att ansöka hos Krea.